Tänk att få träffa sitt livs första valpspekulant och känna att det här känns bra. Igår var en sån dag.
Pojkarna fick träffa sin förhoppningsvis tilltänkta människa och familj och det kändes bara rätt. Välgenomtänkt och kärleksfullt. Så som man vill att det ska vara.
Jag tror minsann att det var hennes förhandsfavorit Aslan som charmade mest. Så nu kommer hans nya matte ha några långa veckors väntan framför sig, medan tiden här förmodligen kommer att flyga förbi.
Det gör lite ont i matte-hjärtat vid tanken på att skiljas från Aslan (och Alex), men konstigt vore det väl annars. Men det känns också helt rätt, och det gör mig glad :).
Man blir trött av så mycket uppmärksamhet..
.. att det inte är så noga med vart man somnar.
2 kommentarer:
Ja fy attans vad svårt det är att släppa iväg de små. Som jag sagt tidigare...uppfödare var inget för mig :O)
Skönt att det känns bra med de som har varit och tittat.
Åh vad lycklig jag blir av att läsa att det känns rätt, kan bara säga detsamma! :-)
Tone
Skicka en kommentar