Vardag

Idag var vi en sväng förbi hundhotellet till tjejernas stora lycka! Tyvärr hann de inte träffa H, men var ganska nöjda med att prova på största rasthagen. Tänk att det kan vara så roligt och intressat!♥





Sen åkte vi förbi Brukshundklubben och trotsade min stigande värk med lite agility! Agnes förvånade mig med att vara superdupertaggad och t.o.m. hoppa allt jag bad henne om! Agnes har annars tyckt att vissa höjder kan man minsann springa under!..


Maya i sin tur var inte helt fokuserad (igår på rallylydnaden var hon fullständigt off) men tog stora balansen i riktigt bra fart, utan att tänka för en gångs skull, men vi får väl se hur hon reagerar när den flyttas igen.


Båda tjejerna tycker dock att platta tunneln är jobbigare än vanligt, och det är ju inte så konstigt, den blir ju ännu stelare och tyngre för dom att klämma sig igenom när det är så kallt som det är. Inte alltid lätt att vara liten! ♥

Den här bilden tog husse när Jessie var med mig i Västerås. De sitter uppe vid grinden och väntar. Om det sen är på matte eller på bättre tider låter jag vara osagt. ♥

/A.

Höstdag på Tingstorp

Igår åkte vi till mina föräldrar, ett av pomtjejernas absoluta favoritställe! Det blir SÅ glada över att komma dit, och det är en fröjd att se!
Lite bilder.

Full fart!

Så gick vi upp i skogen en stund och det var full fart där också!

Vackra Sören studerar pälsbollarnas framfart..

Bus i höstlöven!

Avslut med godisletande.

Skrivkramp

Jag har varit dålig på att uppdatera – igen. Har haft mycket värk och inte funnit ork eller motivation helt enkelt. När jag ändå satt mig med datorn och försökt, blir huvudet totalt tomt och jag kan inte komma på något att skriva.
Men visst händer det grejer! Om än små vardagliga ting.

Agility
Gångerna i Hallsta fick mig att inse hur roligt hundarna (och jag) faktiskt tycker att det är! Jag kände mig tvungen gå en kurs på Enköpings BK, så nu fick vi lite närmre att åka till träning. Handlingen i agility har blivit bra mycket mer genomtänkt, avancerad och SVÅR sen jag och min bordercollie Pi var aktiva för hundra år sen, så vi har hur mycket som helst att jobba på.
Både Agnes och Maya är jätteduktiga! Dock är det bara Maya som jag (tillslut) vågat anmäla till kommande KM. Jag kan ju inte springa egentligen, så det räcker att göra det med en hund, jag lär få värk så det räcker ändå. Spännande ska det bli i alla fall!
Jessie får ju faktiskt också vara med och träna lite sådär som fina små tanter vill vara med och träna. Det vill säga att med övertalning och korv som muta kan även en liten prinsessa som hon, skutta och springa genom tunnlar!♥

Rallylydnaden har precis startat igen, och Maya verkade till en början glömt bort (inte så konstigt när vi inte tränat som vi ska) hur fint hon egentligen kan gå, men kom istället med ett antal olika förslag på hur hon trodde vi kunde göra istället. Fast det börjar komma tillbaka så sakteliga. Matte är ju också ringrostig.

Gerard O´shea
Ja vad ska man säga? Hade jag haft lika engagerade lärare som honom när jag gick i skolan, skulle mina betyg ha blivit bra mycket bättre. Är man intresserad av hundens anatomi är det Gerard man ska gå kurs för. Fast kanske inte om man är totalkass på engelska, då rekommenderas en kurs i det ämnet först.
Hundens anatomi är absolut ett ämne jag vill lära mig mer om och bli bättre på, men jag ska nog börja med att smälta det jag nyss fått lära mig.
En fundering dock; vad är det som får många tanter att bete sig som nippriga tonårsflickor i Gerhards närhet? Lite roligt är det allt!

Mentalbeskrivning – snart är det dags! Maya har fått en plats den här gången och slipper vara reserv! Frågan är nog om matte är redo?

Höst
Den är här nu, hösten. Naturen är alldeles underbar med alla sina färger. Tjejerna gillar att rusa omkring i alla prassliga löv, och även deras morsa får glädjefnatt ibland! Lägg märke till vilka leenden tjejerna ser ut att ha på sista bilden!♥

Njut av hösten!

/A.